Inga koldioxidutsläpp, låg påverkan vad gäller exploatering av mark, rimlig kostnad … Intresset för linbanan ökar i tätorter som ser den som en betydelsefull del i förnyelsen av mobilitetsmixen.
Detta är ett av de renaste transportsätten. Med sin 100 procent elektriska drift släpper linbanan inte ut koldioxid och genererar mycket låga bullerföroreningar. Den används sedan länge i vintersportanläggningar och kan mycket väl bli en standardlösning för stadsmobilitet.
Saint-Denis på La Réunion invigde sin första linbana i slutet av 2021. Ett projekt som genomföres med stöd av två verksamheter inom VINCI Energies.
På global nivå uppskattar man att det idag finns 80 linbanenät i drift. Det största av dessa finns i Bolivia, i La Paz, där fem linjer dagligen transporterar 160 000 passagerare mellan stadens centrum (på 3 500 meters höjd) och omgivande områden.
Även om Latinamerika utan tvekan är den kontinent som mest använder sig av linbanor var det i Algeriet som den första togs i bruk 1956. Och idag är Frankrike en av de ledande länderna vad gäller nya stadslinbanor.
Staden Brest var den första som valde ett kollektivt lufttransportsystem. 2016 fick den bretonska kommunen en linbana som går över floden Penfeld till stadsdelarna Siam och Capucins som tidigare var avskurna från resten av staden. I södra delen av landet hoppas man i Toulouse kunna öppna sin första linje under andra kvartalet 2022 efter många olika turer i planeringen.
La Réunion har genomfört sitt första helt urbana projekt
Ett flertal förseningar i projektet i Toulouse gjorde det möjligt för den franska ön La Réunions förtroendevalda att agera. I slutet av december 2021 invigde man sin första linbana i detta utomeuropeiska departements huvudstad Saint-Denis. Ett projekt som drevs av CINOR (Communauté Intercommunale du Nord de La Réunion), med stöd av företaget POMA, baserat i Isère och världsledande inom kabeltransport, och av företaget Sogea (VINCI Construction) i samarbete med Cegelec Ascenseurs (VINCI Energies) avseende hissarna i projektet, Actemium (VINCI Energies) för starkström och Atexia Systemes (VINCI Energies) för svagström.
För staden Saint-Denis var detta projekt det första i sitt slag. Kabeln som bär 46 kabiner löper över en total sträcka på 2,7 km och är upphängd på 26 pyloner, av vilka vissa är upp till 40 meter höga. De lokala myndigheterna räknar med 6 000 passagerare per dag med en trafikfrekvens på en kabin var 34:e sekund mellan de fem stationerna på linjen. Kostnaden för projektet beräknas till 45 miljoner euro, varav 15 miljoner utgörs av bidrag från EU och regionstyrelsen.
Saint-Denis är den första franska staden med en linbanelinje som enbart går över stadsbebyggelse. En utmaning som möjliggjordes tack vare en förordning från 2016 som mildrade en lag från 1941 där man förbjöd linbanor som gick över bostäder.
Upphävandet av denna lagbegränsning medför naturligtvis höjda säkerhetskrav. Bland annat kraven vad gäller brandsäkerhet. ”Värmekameror upptäcker värmekällor upp till 300 m bort. Pylonerna fungerar också som fiberoptiska sammankopplingsreläer för alla brandcentraler”, säger Stéphane Roy, företagschef på Atexia Systemes.
Ett tjugotal projekt i Frankrike
Planeringsfasen för byggarbetet på La Réunion påbörjades för fyra år sedan och projektet har bevakats noga av många myndigheter. I Frankrike pågår redan ett tjugotal anläggningsprojekt såsom i Ajaccio, Bordeaux, Lyon och i Île-de-France. Arbetet med den första linbanan i huvudstadsregionen, ”Cable 1”, kommer att påbörjas 2022 för driftsättning 2025. Linjen kommer att gå mellan Créteil och Villeneuve-Saint-Georges på bara 17 minuter jämfört med 45 minuter med nuvarande kollektivtrafik.
Det stora intresset för detta transportsätt kan förklaras på mer än ett sätt. Då utrymmena i städer håller på att mättas rör sig utvecklarnas lösningar mot en vertikalisering av stadsprojekt. Linbanan är helt i linje med denna utveckling.
Linbanan är inte bara energisnål, den ger också ett litet markavtryck och bidrar endast minimalt till exploateringen av mark. För landets olika områden genererar den betydligt färre störningar än spårvagns- eller tunnelbaneprojekt med sina långa och tunga arbetssekvenser.
En annan fördel är att installations- och driftkostnaderna är tre till fyra gånger lägre än för spårvagnar. Framför allt är linbanan det enda kollektiva transportsättet som kan övervinna vissa fysiska hinder i städerna (floder, dalar, kullar, industriområden, motorvägar, järnvägar etc.).
Slutligen bör nämnas att även om dess utvecklingspotential är förknippad med begränsningar utgör linbanan en intressant del i komplementariteten mellan olika transportsätt i städerna.
16/06/2022
