En videoupptagning med hjälp av drönare är en mer tillförlitlig, ekonomisk och säker lösning. Företaget Lee Sormea och Citeos har på så sätt kunnat genomföra en av de första studierna av trafiken från himlen.
Varför och hur bildas trafikstockningar på vägarna? Vilka idéer och förslag ska man lägga fram för en bättre trafikreglering? För att svara på dessa frågor följer ett forskningsföretag på klassiskt sätt fordonen som kör in i den kritiska zonen, under en viss tidsperiod.
För detta ändamål läser antingen utredarna av registreringsskyltarna som åker in och ut ur området för att rekonstruera resan genom att samköra uppgifterna, eller så har de installerat en videokamera på en påle, en pelargång eller en bro och spelar in en film, som de senare analyserar. De två lösningarna har sina gränser: den mänskliga faktorn gällande den första, svårt att positionera och installera kamerorna i vissa vägsituationer gällande den andra.
Kan den nya tekniken hjälpa till att tänka ut nya lösningar? Det är just vad företaget Lee Sormea i södra Frankrike har tagit sig för att göra. Då det var nödvändigt att väldigt brett filma en rondell där trafikstockningar hela tiden sker på väg RN 113 i Arles (Bouches-du-Rhône) har detta företag inom VINCI Energies som gör trafikstudier tänkt sig använda en kamera monterad på…. en drönare.
Detta experiment har Lee Sormea utfört tillsammans med Citeos, från VINCI Energies, företaget som specialiserat sig på belysning och dynamisk stadsutrustning, och Lee Sormea har redan arbetat med denna flygteknik. Citeos får nämligen ofta anledning att « flyga högt ».
För att undersöka 30 meter höga belysningspålar på en stadion, eller för att politiker skulle få se vilken zon som skulle täckas av en framtida skyddskamera, använde man fasthållningsanordningar som var väldigt kostsamma. Tills man investerade dels i en kamerautrustad drönare och dels i att utbilda en tekniker som efter fyra veckors utbildning fick diplom som drönarpilot.
Globalt synsätt
« Denna första erfarenhet var väldigt positiv. Kostnadsmässigt, men också vad gäller den insamlade informationens tillförlitlighet och personalens säkerhet, för att de skulle fått svåra villkor vid detta vägkors », förklarar Matthieu Gondran, affärsansvarig på Lee Sormea.
« Denna metod möjliggör att leverera mycket ”talande” bilder till kunden, utöver siffror och analyser. »
Analysen av bilderna som drönaren har tagit, möjliggjorde att få en helhetsbild av denna rondell, kvantitativt (antal fordon) men även kvalitativt: filmen gör att man kan konstatera beteenden, sträckorna i rondellen, problem att ta sig in, allt det som gör att man förstår vad som förorsakar avsaktningen. Dessutom, « levererar denna metod väldigt « talande » bilder till kunden, inte bara siffror och analyser », kompletterar Matthieu Gondran.
Verktyget skulle kunna förbättras ännu mer med artificiell intelligens. Den affärsansvarige på Lee Sormea tar upp idén med automatiserad bearbetning av bilderna som drönaren tar.
Med eller utan artificiell intelligens, utlovas den flygande kameran en blomstrande framtid, men detta är inte kravlöst. Att använda drönare i det offentliga är väldigt reglerat och kräver tillstånd som kan ta flera veckor.
Tillstånd utfärdade av prefekten (landshövdingen) krävs och är kopplat till en strikt flygzon som garanterar säkerheten för personer på marken. Tillstånd krävs också i vissa situationer (och det var fallet i Arles) av luftvapnet när drönaren ska flyga nära en flygbas. Utan att glömma det sista tillståndet, från himlen: drönaren måste invänta gynnsamma väderleksförhållanden för att sätta igång.
