Hur kan intelligenta transportsystem (ITS) påskynda utvecklingen av självkörande fordon
Lästid: 5 min
Sedan tio år tillbaka genomförs flera pilotprojekt i Europa som syftar till att öka kunskaperna om intelligenta transportsystem (ITS). Målsättningen är att få fram en harmoniserad strategi för utveckling av autonoma fordon i EU. Här följer en lägesrapport.
Smarta transportsystem samlar offentliga och privata aktörer: lokala myndigheter, vägförvaltare, byggbolag, telekomoperatörer, universitet och forskningsinstitut.
Standardiseringsarbeten, finansiering av forskningsprojekt, framtagande av ett regelverk i syfte att påskynda utvecklingen av en harmoniserad industriell strategi på europeisk nivå, under flera år har EU-kommissionen engagerat sig på alla plan i utvecklingen av intelligenta transportsystem (ITS).
Under det senaste decenniet har flera projekt, som är initierade, samordnade eller finansierade av EU, vuxit fram i Frankrike i olika syften såsom att förbättra trafiksäkerhet, säkra arbetet för operatörer som arbetar på vägarna, effektivisera trafikledning samt bidra till utsläppsminskningar och optimera kostnaderna för infrastrukturförvaltning.
Det första ITS-projektet, kallat SCOOP (som står för Système COOpératif Pilote), lanserades under 2014. Projektet som samordnats av Ministeriet för ekologisk omställning och finansierats till 50 procent av EU-kommissionen är inriktat på informationsutbyte, dels mellan uppkopplade fordon och dels mellan fordon och vägen. Projektet innefattade montering av sensorer i fordon för överföring av information (halt väglag, plötslig inbromsning, olycka) till andra fordon samt till vägoperatören via vägsidesenheter (RSU) utplacerade längs vägarna.
”Det rör sig om att mångdubbla antalet experiment och samarbeten för att kunna föreställa sig de system som kommer att användas i Europa i framtiden.”
I projektet deltog många offentliga och privata partners såsom lokala myndigheter, vägoperatörer, biltillverkare, teleoperatörer, universitet och forskningscentra. Totalt har 2 000 km vägar utrustats i fem pilotområden (Ile-de-France, motorväg A4, Isère, Bordeaux ringled och Bretagne), med en målsättning på 3 000 uppkopplade fordon.
Grunden till en ITS-strategi
Projektet avslutades 2019, med blandade resultat. Varje ITS-projekt förutsätter per definition en signifikant grupp av anslutna fordon. ”Experimenten i SCOOP har sannolikt försvårats av att man har haft alltför få anslutna fordon”, kommenterar Emmanuel Jolly, ansvarig på Actemium Paris Transport. Men med SCOOP har man lagt grunden till en konkret ITS-strategi. Andra projekt är också på gång såsom C-Roads, EasyWay, Datex II, EU EIP, InterCor och InDiD.
Varje nytt initiativ syftar till att införa nya kommunikationstekniker, diversifiera de reläer som ingår i anslutningsslingan eller att definiera tillämpningsområden.
”Alla dessa projekt utgör en del av en dynamisk utveckling för det självkörande fordonet. Det rör sig om att mångdubbla antalet experiment och observationer och att främja samarbeten mellan aktörer inom sektorn för att kunna förutsäga den tekniska och funktionella utvecklingen och inriktningen för de system som kommer att användas i Europa i framtiden”, säger Jeremy Deville, chef på VINCI Energies som bland annat deltar i C-Roads France, Frankrikes bidrag till European C-Roads Platform.
En fråga om interoperabilitet
I detta samordnade förfarande för intelligenta transporter återstår dock fortfarande många frågor att lösa. Ur ett regleringsperspektiv måste Europa fastställa de specifikationer som krävs för kompatibiliteten, interoperabiliteten och kontinuiteten för ITS inom EU. På fransk nivå föreskrivs i den nationella strategin för utveckling av autonoma fordon ett utarbetande av en plan för utbyggnad av konnektiviteten i infrastrukturer som ännu inte har genomförts.
Man kommer också att behöva fatta beslut om vilken kommunikationsteknik som ska användas. Detta medan biltillverkarna strider för att införa sina egna standarder, utan att nödvändigtvis välja samma teknik, och konkurrensen från oftast innovativa mobila applikationer inte är oansenlig.
Tillhörande ekonomiska modeller måste också definieras. Anläggandet av vägsidesenheter (RSU), vars enhetskostnad uppskattas till 3 000 euro (för en täckning på 2 km), väcker också många frågor. En annan svårighet är slutligen den ojämna tillförlitligheten i kommunikationen i en stor del av vägnäten.
17/11/2022
