”Kampen mot den globala uppvärmningen är först och främst en gemensam kamp.”

Mot bakgrund av att det är bråttom att vidta åtgärder mot klimatförändringarna är utfasningen av fossila bränslen i den ekonomiska verksamheten och införandet av nya affärsmodeller bland de största problemen för företagsledarna. Men takten är inte tillräckligt hög. Hur förmår man företagen att ta större socialt ansvar och påskynda den hållbara utvecklingen? Möte med Pascaline Hayoun, som var chef för strategi och hållbar utveckling på Surface Solutions hos företaget Saint-Gobain fram till augusti 2023 och idag är vd för Saint-Gobain Hong Kong & Macau, och belönades med Trophées des femmes de l’industrie år 2023, (vilket är en fransk utmärkelse för kvinnor, som är verksamma inom industrin) i kategorin ”Kvinnor för hållbar utveckling”.

När det gäller minskning av utsläppen av växthusgaser och begränsning av den globala uppvärmningen kommer de flesta av de stora ekonomiska aktörerna, dvs. regeringar, statliga ämbetsverk och storföretag, inte att uppfylla de mål som fastställs i Parisavtalet. Vad är det som inte har fungerat under de senaste tio åren?

Pascaline Hayoun. För det första måste det betonas att skillnaderna är stora från en kontinent till en annan och från ett land till ett annat. De regioner som har kommit längst inom området är de som har kunnat samordna incitament och stränga regleringar. Men många länder har varit långsamma med att försöka nå dessa mål för hållbar utveckling. Européerna har kommit längst. USA började lite senare. När det gäller Kina och Indien, som är två stora utsläppare av växthusgaser, har de nyligen tagit initiativ för att uppnå koldioxidneutralitet och utveckla förnybara energikällor.

Företagen måste också ta ansvar. Även om de största företagen har definierat mål och handlingsplaner, måste hela deras verksamhet engageras och göras delaktig. Men eftersom det saknas ekonomiska och mänskliga resurser, behöver de medelstora företagen samt deras leverantörer och partner stöd och ledsagning för att påbörja utvecklingen. Yrken med anknytning till hållbar utveckling har vuxit fram på senare tid. Universitetsutbildningarna är fortfarande sällsynta.

Tror du att det fortfarande är möjligt att avsevärt minska utsläppen av växthusgaser och att få företagen att påskynda den hållbara utvecklingen och att ta större socialt ansvar?

P.H. Vi är på rätt väg. Vi ser tydligt att ambitionerna har ökat och att åtgärder, som leder till resultat, vidtas. Vissa framtida innovationer kommer dock att behövas för att uppnå målet om koldioxidfri ekonomi senast år 2050. Saint-Gobain-koncernen har åtagit sig att ha noll nettoutsläpp av koldioxid till år 2050. Arbetsgrupperna engageras på alla nivåer för att förnya och ta fram lösningar, som kommer att bidra till att minska byggsektorns koldioxidutsläpp. Alla dessa ansträngningar har minskat koldioxidutsläppen från scope 1 och 2, dvs. olika utsläppskällor för koldioxid, med 34 procent under 2023 jämfört med 2017.

Vilken roll kan innovation, forskning och utveckling samt teknik spela i denna strävan? För vissa är detta lösningen, medan andra ser det som ett problem.

P.H. Enligt min mening är innovation en viktig del av lösningen. Vi måste ompröva vår ekonomi och våra finansiella medel för att öka och omdirigera investeringarna till mer miljömässigt fördelaktiga verksamheter. Hittills har de tekniska problemen alltid lösts. Framväxten av AI och dess extremt snabba spridning kan bidra till detta.

”Innovation är en viktig del av lösningen.”

Är den rättsliga begränsningen, som det europeiska CSRD-direktivet, dvs. Corporate Sustainability Reporting Directive eller direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, som trädde i kraft i år en bra lösning?

P.H. Den rättsliga begränsningen är avgörande, för den påverkar och ger ett ramverk. Utan detta skulle vårt samhälle tyvärr inte komma vidare. Omvänt kan vi till exempel se att här i Hong Kong, där regelverket för byggande inte ger tillräckliga incitament, är det svårare att gå vidare i frågor, som rör hållbar utveckling. Regleringarna bidrar helt klart till detta, men de måste spridas och med andra ord utvecklas tillsammans med de berörda aktörerna. De måste också granskas och kontrolleras för att säkerställa att de blir effektiva.

Hur kan vi inom företagen aktivera den interna energin, såväl hos styrelsen och ledningen som hos alla anställda?

P.H. Alla företag, som med framgång har byggt in hållbar utveckling i sin affärsmodell, har förlitat sig på ett övertygat och hängivet ledarskap. Hos Saint-Gobain är hållbarhetsmålen en del av företagets nyckeltal. De åtföljs av en kollektiv medvetandehöjning som innefattar alla anställda genom medvetandehöjande åtgärder och utbildningsprogram. Verktygen finns, från klimatfresken, som är ett pedagogiskt spel/verktyg för att öka medvetenheten om hållbar utveckling, till tillämpningar som mäter koldioxidavtrycket från en person, en produkt eller en process, osv. Saint-Gobain-koncernen strävar efter att utbilda 80 procent av de anställda med hjälp av klimatfresken fram till slutet av år 2025, och vi är på god väg att uppnå detta mål i Hongkong. Slutligen måste detta tillvägagångssätt samordnas med de anställdas yrkesliv och privatliv. Detta innebär att en del av medarbetarnas bonusersättningar kommer att bero på huruvida hållbarhetsmålen uppnås.

 Vilka är de viktigaste delmålen? Vilka är hindren? Vilka lärdomar fick du med dig från din erfarenhet inom divisionen Surface Solutions hos Saint-Gobain?

P.H. Inom företaget kan hindren vara knutna till känslan av att behöva hantera ytterligare problem i processerna. På Saint-Gobain har vi undanröjt dessa hinder genom att helt samordna företagens sociala ansvar i centrum av våra åtgärder och koncernens strategi, vilket möjliggör en meningsfull anpassning mellan vår vision – att vara världsledande inom hållbart byggande – och vårt raison d’être – ”Att göra världen till ett bättre hem”. Företagens sociala ansvar uppfattas inte som en begränsning, utan som ett verktyg, som gör skillnad. Utöver företagens egna arbetsgrupper är det också nödvändigt att ta med kunder, leverantörer och hela deras värdekedja. Utåt sett kan bristen på reglering och förmågan att få tillvägagångssättet accepterat av kunden också vara ett hinder.

Sedan januari år 2024 är du vd för Saint-Gobain Hong Kong & Macau. Följderna av den globala uppvärmningen är allvarliga i denna del av världen. Oroar sig de politiska och ekonomiska ledarna över detta problem?

P.H. Bekämpningen av växthusgasutsläppen prioriteras av Hongkongs myndigheter. Men inom byggsektorn hindras initiativen av bristen på ett rättsligt och regelmässigt ramverk. Det finns dock saker som gröna märkningar. Problemen i denna region är att få med sig hela värdekedjan, inklusive vissa privata aktörer såsom små och medelstora företag, för vilka detta ännu inte har fått högsta prioritet. Det handlar om att göra denna kamp till ett tillfälle att synas på marknaden och öka medvetenheten bland de offentliga och privata aktörerna. I Hongkong borde man till exempel renovera många byggnader för att förbättra deras energiprestanda. Känslan av solidaritet och samverkan utvecklas för övrigt mellan grupper som har en positiv syn på ämnet. Detta skapar en verklig dynamik.

Vilken är din handlingsplan för hållbar utveckling och innovation på Saint-Gobain Hong Kong & Macau?

P.H. Det återstår fortfarande en lång väg att gå för att öka medvetenheten hos alla arbetsgrupper om företagens sociala ansvar och innovationsfrågor och att engagera dem. Företaget som jag leder och som sysselsätter omkring 120 personer, förvärvades av Saint-Gobain 2016 men har en företagskultur som är ganska fjärmad från dessa värden. Här har man ännu inte börjat med att sortera avfall. Initiativen i denna riktning har precis börjat. Jag lanserade ett omfattande utbildningsprogram med hjälp av klimatfresken, som är ett pedagogiskt spel/verktyg för att öka medvetenheten om uppförandet av byggnader med låga koldioxidutsläpp och avfallshantering för de anställda och deras familjer. Under 2024 satte jag upp mål för hållbar utveckling för alla medlemmar i min ledningsgrupp. Detta kommer att vara fallet för alla chefer under 2025.

”Regleringarna påskyndar men de måste utarbetas tillsammans med de berörda intressenterna.”

Hur är det med ditt produktionsverktyg?

P.H. Saint-Gobain är Hongkongs enda murbruksproducent. Vi har satt upp mål för att minska vår miljöpåverkan med 33 procent när det gäller koldioxid (scope 1 och 2), vår vattenanvändning med 50 procent och den del av vårt avfall som inte kan återvinnas med 80 procent fram till år 2030. Vi utbildar våra leverantörer i leveranskedjan för att få dem att förstå, att vi kan ha gemensamma intressen inom detta område.

När det gäller transport och befordran av våra råvaror, även om vi inte har direkt kontroll över denna verksamhet, uppmuntrar vi elektrifiering av transportmedel och drift av dem med vätgas. Vi försöker också minska våra anställdas koldioxidavtryck genom att anlägga laddstationer för deras elbilar och anlägga solcellspaneler på våra byggnader för vår egen energiförbrukning.

Slutligen, på innovationssidan, arbetar vår forsknings- och utvecklingsavdelning med framtagning av murbruk, som kräver mindre mängder cement, som har ett mycket högt koldioxidavtryck. Men ersättningsmaterial måste hittas, det vill säga avfall som skapas av andra industrier och som är tillgängligt i tillräckliga mängder i närområdet. Vårt koldioxidsnåla Oraé-glas, som ger upphov till 50 procent mindre koldioxid vid framställningen än konventionellt glas, lanserades 2022 och har nyligen börjat produceras i Indien. Detta kommer att göra det möjligt för oss att tillgodose våra marknader i Asien.

 Tillväxt, utfasning av fossila bränslen, teknik, osv. Vilka är de största skillnaderna i denna del av Asien jämfört med västvärlden?

P.H. Klimatbegränsningarna är betydande i denna region. I dessa fuktiga och varma områden påverkas materialets hållbarhet. Det är därför nödvändigt att ta fram andra material, för att anpassa sig till dessa särskilda villkor. Mer allmänt måste medvetenheten om den globala uppvärmningen stärkas ytterligare. I Hongkongs skolor bör det till exempel finnas ett behov av kurser i medvetandegörande om hållbar utveckling.

 Att få flickor och kvinnor intresserade av vetenskap är en del av din kamp. Var står vi på den fronten?

P.H. Jag blev positivt överraskad när jag kom hit: det finns många kvinnor i företagsledningarna eller på högre chefsbefattningar. Saint-Gobain är mycket aktivt i ämnet och vd:arna för Malaysia / Singapore, Indonesien och Thailand är alla kvinnor. Men det är fortfarande svårt att rekrytera dem till tekniska tjänster. I vissa delar av Asien är det kulturella arvet fortfarande tungt och det är ibland svårt som kvinna att frigöra sig.

Vilka är dina inspirationskällor för förvaltning, företagsledning och hållbar utveckling?

P.H. Efter att jag hade arbetat i olika länder beundrar jag franska företag, som i stort sett har kunnat samordna målen för hållbar utveckling och följaktligen har omvandlat sina verksamhetsprogram, särskilt de som har blivit företag med ett kall. Ansträngningen är anmärkningsvärd, när vi vet att kampen mot den globala uppvärmningen först och främst är en gemensam kamp.

12/12/2024