Återindustrialisering och industriell självständighet står i centrum för återhämtningsplanerna i de flesta utvecklade ekonomier. Utvecklingen av robotisering framstår som en stark drivkraft bakom denna världsomspännande rörelse.
I en alltmer konkurrensutsatt ekonomisk miljö förblir produktivitet och smidighet nyckelfaktorer för industrins utveckling världen över. Och robotisering har länge betraktats som en viktig faktor för omvandlingen av sektorn. Dess fördelar är många: ökad konkurrenskraft, större produktionsflexibilitet, förbättrad kvalitet, bättre arbets- och säkerhetsförhållanden samt minskad miljöpåverkan.
”Industriell tillväxt och modern produktionsutrustning är tätt sammankopplade”, säger Vincent Bouffard, vice vd för VINCI Energies France.
Tekniska framsteg
Förutsättningarna för att utveckla robotisering har förmodligen aldrig varit så gynnsamma som under de senaste åren, mot bakgrund av de tekniska framstegen. ”Ökningen av molntjänster och mobila nätverk har gjort det möjligt att optimera robotarnas prestanda i en alltmer digitaliserad produktion”, säger Jade Le Maître, vd för Proxinnov, ett kluster som främjar den industriella robotsektorn i Frankrike.
”Dessutom”, tillägger hon, ”har skapandet av nya gränssnitt och utvecklingen av låg- och ingen kod gjort programmering mycket enklare. Till detta hör tillväxten av artificiell intelligens och utrustning med förbättrade prestanda, exempelvis inom vision, vilket har gjort automatiseringen mer tillgänglig.”
Koncepttest-fällan
Den tekniska utvecklingen sker samtidigt som industrin står inför en brist på arbetskraft i industriländer, särskilt för viktiga uppgifter som svetsning, montering eller materialhantering. Dessutom genomgår produktionen efter COVID en djupgående förändring med det nya fokuset på omlokalisering eller ”närhet”, vilket innebär att verksamheten flyttas till en annan region inom samma land eller till ett närliggande land.
Enligt forskning som genomförts av Gartner och Roland Berger har dock endast cirka 30 procent av företagen världen över infört relevanta robotlösningar i stor skala i sina organisationer.
Även om en överväldigande majoritet av företagen anser att innovationer inom uppkoppling, data och AI, samt AI i kombination med robotteknik är viktiga för deras tillväxt, har färre lanserat koncepttester inom detta område, och betydligt färre (knappt en fjärdedel) har rullat ut dessa experiment i stor skala.
”För att undkomma koncpettest-fällan, ett skede som många företag har svårt att ta sig förbi”, förklarar Proxinnovs vd, ”är det viktigt att följa vissa grundläggande regler: definiera företagets vision genom att förbli fokuserad på affärsfördelar och inte på teknik med en tydlig och framåtskridande färdplan; identifiera tekniker som kommer att möta operativa behov genom att bygga ett ekosystem av långsiktiga strategiska partner; och slutligen involvera team på alla nivåer i företaget genom att uppmuntra kompetensutveckling genom utbildning och förändringsstöd.”
Asien i spetsen
Men allt fler företag verkar ta steget fullt ut. Enligt rapportenWorld Robotics, Industrial Robots, 2022 som publicerades av International Federation of Robotics, ökade antalet robotar som installerades över hela världen mellan 2021 och 2022 med 31 procent, eller 517 000 nya enheter, främst inom materialhantering, långt före svetsning och montering.
Denna tillväxt som är direkt relaterad till perioden efter COVID har till stor del drivits av asiatiska länder, som står för 74 procent av alla utplacerade robotar, varav 52 procent i Kina. “Denna starka tillväxt av den globala robotparken beror främst på statligt stöd, som är avgörande för robotteknik”, betonar Jade Le Maître.
”Industriell tillväxt och modern produktionsutrustning är tätt sammankopplade.”
Kina har satsat 1 700 miljarder dollar i sin strategiska plan ”Made in China 2025” som lanserades 2015, som fokuserar på att öka landets robotkapacitet genom massiva investeringar i FoU, infrastruktur och talangutveckling, och inte utan resultat (se faktaruta).
Sydkorea å sin sida tillkännagav i början av 2024 en investering på 2,24 miljarder dollar i sin fjärde nationella robotplan med starka skattelättnader, massivt stöd för FoU och nystartade företag samt ett mål på 1 miljon robotar utplacerade i industrin 2030. Tyskland, Italien, USA och Frankrike har också satsat betydande resurser för att utveckla robotbranschen.
Små och medelstora företag i främste ledet
När det gäller affärsområden är logistik en av de mest dynamiska och avancerade (se underartikeln). Men utmaningarna för att lyckas med automatisering och robotisering är gemensamma för alla branscher, och handlar om att skapa lokala och motståndskraftiga leveranskedjor, säkerställa teknisk självständighet samt rekrytera och utveckla skickliga och begåvade anställda.
När det gäller robotisering ligger små och medelstora företag i framkant. ”Små och medelstora företag (SMF) är de nya målgrupperna för breddning av robottekniken”, fortsätter Jade Le Maître, som ser ”en stor och ännu outnyttjad marknad där kobotar, [samarbetsrobotar som arbetar direkt med operatörer], har en självklar plats”.
För att illustrera de små och medelstora företagens potential nämner Joan Guasch, chef för internationell utveckling på EURECAT, som är Kataloniens teknik- och forskningscentrum, exemplet med det franska programmet Robot Start PME.
Programmet lanserades av Symop (branschorganisation för skapare av industriella lösningar), Cetim (tekniskt centrum för mekanisk industri) och CEA-List (CEA:s tekniska forskningsinstitut för intelligenta digitala system) och gjort det möjligt att stödja hundra industriella små och medelstora företag med att modernisera sitt produktionsverktyg mellan 2013 och 2017.
För Joan Guasch har ”Robot Start PME spelat en avgörande roll för att främja användningen av robotar i små och medelstora företag. Genom robotisering ökade de små och medelstora företagen sin nettoinkomst med 55 procent och skapade 5 procent mer jobb, samtidigt som de främjat innovation”. Vilket skulle bevisas.
Kina och andra marknader
Omfattningen av den offentliga politiken till förmån för robotisering av industrin varierar mellan länder, och detta återspeglas i siffrorna: 2022 installerade Kina mer än 290000 robotar, långt före Japan som med mer än 50000 installerade robotar, förblir det mest robotiserade landet i världen i förhållande till sin produktion, framför USA (nästan 40000), Sydkorea (över 30000), Tyskland (25000), Italien (11000), Taipei (nästan 8000) och Frankrike (7500). Under 2023 minskade antalet industrirobotar som installerades i Frankrike med 18,4 procent till 6 022, enligt robotgruppen Evolis.
Återvunna robotar
På sin La Roche-sur-Yon-anläggning i Vendée-regionen, i västra Frankrike, har Proxinnov, ett tekniskt resurscentrum för robotteknik, 13 robotceller som erbjuder ett brett utbud av tillämpningar: samverkande robotteknik, stapling av pallar, logistik, svetsning, materialhantering, styrning, bearbetning osv. En av prioriteringarna är återanvändning av robotar.
”Automatiserade enheter har länge kopplats till en produkt. Sedan övergavs idén”, noterar Jade Le Maître, vd för Proxinnov, i branschtidningen L’Usine Nouvelle. ”Robotarnas stora styrka är deras mångsidighet och möjligheten att återanvända dem, vilket är en viktig konkurrensfördel.” Robottillverkaren Kuka, en partner till Proxinnov, hävdar att ”40 till 100 procent av robotarna kan återvinnas”.
Logistik, en bransch som är före sin tid
Logistikbranschen, som är en av de mest avancerade när det gäller robotisering, har både fått ta del av fördelarna och ställts inför utmaningar som återstår att övervinna.
”Fördelarna med robotteknik är många, såsom förbättrad säkerhet på jobbet, ökad effektivitet och produktivitet, större skalbarhet samt möjligheten att hålla verksamheten igång dygnet runt”, sammanfattar Ralf W. Buerk, Senior Group Manager Operations Supplier Coordination på Geopost , tjänsteleverantör och dotterbolag till La Poste Group.
”Utbyggnaden av robotteknik måste dock ta hänsyn till vissa begränsningar”, betonar han och nämner CAPEX [investeringskostnader som behöver satsas], TCO [Total Cost of Ownership, eller den totala kostnaden för ägande under sin livscykel] och underhållskostnader, “men framför allt måste man beakta hastigheten och därmed produktiviteten hos maskinteknisk förnyelse, deras integration i befintliga system samt datasäkerhet, med särskild fokus på cybersäkerhet.”
Även om logistiken ligger före andra branscher har den, särskilt den tredjepartslogistik som lägger ut företagens leveranskedjor, fortfarande stora möjligheter till tillväxt när det gäller robotisering.
År 2023 hade mellan 60 och 80 procent av logistiklagren världen över få eller inga automatiseringssystem. Kostnaden verkar fortfarande avskräcka marknadsaktörer: det kostar mellan 5 och 15 miljoner dollar att utrusta ett lager.
Marknadsutsikterna är därför betydande. Enbart robotteknik för återvinning och transport av produkter kommer att vara värd 1,34 miljarder dollar år 2025, och storleken på den globala marknaden för exoskelett förväntas uppgå till närmare 3,7 miljarder dollar år 2028.
”Robotisering erbjuder obestridliga affärsmöjligheter”, säger Olivier Storch, vice vd för ekonomi och omvandling på CEVA Logistics (CMA CGM Group), en specialist på utlagd logistik, ”men det är viktigt att mäta dess [finansiella] avskrivningar noggrant, särskilt med tanke på hur snabbt tekniken utvecklas, och att planera för personalutbildning.”
17/10/2024
