I ett landskap där olika krafter ska samexistera för batteriladdning, undanröjs hindren gradvis och gör elbilen till en produkt som förändrar användandet.
Äntligen kommer elbilen ut ur sitt kuriosakabinett där allmänheten har betraktat den med skepsis under några år för att snart troligtvis ingå i gruppen massprodukter. Experterna är överens om att både marknaden och samhället befinner sig vid ett vägskäl.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. År 2020 var 1 av 10 bilar som såldes i Europa en elbil eller laddhybrid att jämföra med 3 % 2019. Antalet beställningar av elfordon har därmed passerat miljonstrecket. Ett år tidigare var siffran 387 000. Tyskland som är marknadsledande står ensam för 40 % av försäljningen i Europa, med lika delar elbilar och laddhybrider. Elbussar utgjorde 6,1 % av den europeiska marknaden år 2020.
I Frankrike uppgick fordonsparken (elfordon + laddhybrider) till över 535 000 fordon i mars 2021. Med LOM-lagen (Loi d’Orientation des Mobilités) som antogs i november 2019 måste fordonsparker med över 100 fordon på mindre än 3,5 ton, när de förnyas, bestå av 50 % fordon med låga utsläpp senast 2030.
Ständiga framsteg gör det möjligt att sänka vikten och priset på elfordon.
Ett annat tecken på denna förändring är att alla tillverkare har planer på att lansera elbilar, med en ständigt ökande räckvidd. Ett tjugotal nya modeller planeras för 2021 med, återigen, tyskarna i spetsen. Mercedes och BMW presenterar två nya modeller vardera och tre för Audi, som har beslutat att överge den bränsledrivna motorn från och med 2035. När det gäller räckvidd briljerar de tyska tillverkarna även här med 600 km på BMW iX och 700 på Mercedes EQS.
Men utmaningarna för räckvidd är fortfarande ett av hindren för marknadsutvecklingen tillsammans med priset på fordon, det låga antalet modeller, batteriernas vikt och kapacitet och slutligen utbudet av laddstationer, även om Frankrike ligger bra till på detta område. I början av maj 2021 uppgav den specialiserade webbplatsen Chargemap att det fanns nära 21 600 laddningsställen och över 112 000 uttag, sida vid sida med Tyskland (23 500 laddningsställen och 79 500 uttag).
Upprätta laddningsnätverk
Denna acceleration av elektrisk mobilitet återspeglas i en sjudande aktivitet inom denna sektor där både offentliga och privata aktörer har ett givet behov av att upprätta laddningsnätverk.
Således registrerar VINCI Energies fler och fler förfrågningar om utplacering av laddstationer, och i synnerhet för snabbladdning, med effekter på 150 till 350 kW som gör det möjligt att öka räckvidden från 150 km till 300 eller till och med 400 km.
Dessa HPC-laddare (High Power Charging) är en lösning på problemet med långdistans. På en resa mellan Paris och Lyon (465 km) kan en kraftfull elbil teoretiskt ladda batteriet på 15 minuter på en 350 kW-laddare.
Efter att Tesla, som har anlagt ett laddningsnätverk med 120 kW-laddare i Europa som laddar ett batteri på 40 minuter har Audi, BMW, Mercedes-Benz, Porsche och Ford skapat IONITY för att utveckla sitt eget ultrasnabba laddningsnätverk. På våren 2021 hade 340 stationer (400 på sikt) utrustade med sex laddare med en effekt på mellan 150 och 350 kW installerats på europeiska motorvägar, varav cirka 100 i Frankrike.
På europeisk nivå
”VINCI Energies är involverat i detta utbyggnadsprojekt genom sina varumärken för energiomställning Omexom och Citeos samt Easy Charge, ett gemensamt dotterbolag mellan VINCI Energies och VINCI Autoroutes som är inriktat på elektrisk mobilitet”, anger man på VINCI Energies.
Den europeiska dimension som projekten nu får kräver att man tar hänsyn till varje lands lagstiftning och tekniska begränsningar. Med sin breda och lokala närvaro i hela Europa har VINCI Energies särskilt goda förutsättningar att stödja denna utbyggnad.
Men i Frankrike saknas det inte heller initiativ, såsom Eborn som koncernen också är engagerad i. Det största nätverket av laddstationer för elfordon i Frankrike (1 200 laddstationer) förvaltas nämligen av Easy Charge sedan augusti 2020. ”Detta koncessionsavtal [för en period av 8 år] illustrerar de nya förvaltningsplaner för laddinfrastruktur som börjar ta form”, säger Khadija Tighanimine, projektchef för Market & Development på Omexom.
Diversifiera utbudet
Betydelsen av ultrasnabb laddning måste dock sättas i perspektiv eftersom den har en psykologisk dimension då den får bilförare som har räckvidden för bensinmotorer som referens att känna sig tryggare. Faktum är att 80 % av bilförarna kör mindre än 60 km per dag.
”Det är inte främst en fråga om att installera supersnabb laddning överallt utan snarare att öka medvetandet om hur man använder bilen så att man kan välja rätt nätverk”, understryker man på VINCI Energies.
För korta resor är långsamma laddningar som görs på natten hemma eller under dagen på kontorsparkeringen väl anpassade och billigare. Snabbladdningar är nödvändiga för regionala resor och ultrasnabba laddningar behövs på motorvägar.
Frågan om variabel kostnad för debitering kommer att ha betydelse för konsumenternas val, och sålunda för diversifieringen av laddningsutbudet. Kostnadsdimensionen spelar också in för uppbyggnaden av infrastrukturer, och vad gäller den ultrasnabba laddningen även för förstärkning av nätet. Utmaningen består i att hitta en energikälla för att ansluta stationen och optimera dess användning.
Nyckelfärdiga lösningar
Ultrasnabb laddning innebär att man tillhandahåller en mycket hög effekt och därför behöver man göra avskrivningsbara investeringar. Man måste också kunna hantera förbrukningstoppar, vilket innebär att man sätter in intelligens i nätverket och utformar ett smart elnät som kan hantera elöverföringarna på ett optimalt sätt samt att man planerar in energilagring nära stationerna.
Dessa nyckelfärdiga globala lösningar ingår redan i företagen Omexom och Citeos expertkunskaper.
”Inom kollektivtrafiken erbjuder Mobility [ett varumärke inom VINCI Energies som specialiserat sig på transportinfrastruktur] lösningen Cway, ett smart laddningssystem för elbussar som gör det möjligt att ställa om laddningen för ett fordon till ett annat för att effektivisera och avlasta nätverket”, förklarar Khadija Tighanimine.
”Detta smarta laddningssystem baserar sig på laddning vid bussdepån, men den kan också göras genom tilläggsladdning vid varje busshållplats med hjälp av en strömavtagare”, specificerar Pauline Gaillard, projektchef för Teknik & Innovation på Omexom.
”Kulturell” utveckling
Att undanröja hindren för utvecklingen av elbilens ”massmarknad” handlar slutligen om en kulturell och samhällelig förändring. Ett exempel utgörs av tätheten av laddstationer på offentliga platser.
Insatserna och förutsättningarna varierar dock beroende på om man bor i stan eller på landet.
“På landsbygden är laddinfrastrukturen mycket mindre utvecklad. Men i icke-isolerade landsbygdsområden och i stadsnära områden där man behöver en räckvidd på 300 km är elbilen en möjlig lösning då de flesta laddningarna genomförs hemma. Däremot är det mer problematiskt för yrkesutövare som reser i dessa fortfarande underutrustade områden”, säger Pauline Gaillard som konstaterar att laddhybriden ofta är den föredragna lösningen.
Men ständiga framsteg gör det möjligt att öka batteriets kapacitet samtidigt som vikten och priset på batteriet och därmed på elbilen minskar.
B2B-marknaden
Vidare bidrar statliga stöd till ökningen av elbilar. I Frankrike bidrar en bonus på upp till 7 000 euro vid köp (som har förlängts av staten till den 30 juni 2021), gratis parkering i vissa städer och föroreningsavgifter till den ökade försäljningen. På samma sätt ger subventionerna (från 960 till 240 000 euro) från ADVENIR-programmet ett aktivt stöd för skapandet av både privata och offentliga laddinfrastrukturer. Här står speciellt företagsflottor i främsta ledet.
”Företagsmarknaden står redan för 50 % av registrerade elfordon. Genom att många av dessa inom två till tre år kommer att hamna på begagnatmarknaden bör detta främja tillgängligheten till elfordon för de allra flesta”, konstaterar Pauline Gaillard.
De jämförande exemplen avseende Norge och Danmark är också tydliga. Norge, som är mästare på elektricitet, har beslutat att förbjuda förbränningsmotorer från och med år 2025 och har infört ett helt system för stöd och subventioner såsom lägre beskattning, tillgång för elbilar till bussfält, gratis parkering, stadstullar, färjor etc.. Dessutom har landet ett tätt nätverk av laddstationer.
Däremot har Danmark sett försäljningen kollapsa sedan 2016 då stödet togs bort. Två år senare ändrade den danska regeringen sig genom att besluta att försäljning av diesel- och bensinbilar i landet ska förbjudas senast 2030.
Den politiska viljan räcker inte för att ensam få elbilsförsäljningen att blomstra, men den kommer utan tvekan att bidra till den.
16/09/2021
