Byggnaderna är viktiga för att främja den biologiska mångfalden

Även om frågan om biologisk mångfald får mindre uppmärksamhet än de faktorer som har betydelse för utsläpp av växthusgaser eller energiprestanda blir den allt viktigare i nya fastighetsprojekt. Plantering av växter och nattbelysning är två av de viktigaste åtgärderna, utöver certifieringar och förordningar.

Nödvändigheten av att minska hoten mot växt- och djurlivet, restaurera förstörda ekosystem överallt där det är möjligt och vidta åtgärder för att stoppa miljöförstörelsen och sedan återställa miljön leder till att bevarande och främjande av biologisk mångfald nu ingår i specifikationerna vid anbudsgivningen för utvecklingsprojekt för fastigheter och infrastruktur.

Den lokala stadsplaneringen för bioklimat och den nationella strategin för biologisk mångfald visar att franska lagstiftare har insett hur brådskande det är att engagera alla ekonomiska och institutionella aktörer i kampen för att minska miljöförstöringen och främja biologisk mångfald. Även om den berömda ZAN-lagen (av ”zéro artificialisation nette” eller översatt ”noll netto-exploatering av mark”) i sig inte innehåller så många bestämmelser, som direkt riktar sig mot den biologiska mångfalden, skyddar den ändå de naturliga ekosystemen på ett indirekt sätt.

Certifieringar

Medan BREEAM- och HQE®-standarderna syftar till ett världsomspännande mål för miljöprestanda och endast omfattar ett fåtal punkter, som har betydelse för bland annat den biologiska mångfalden, är Effinature-certifieringen (IRICE ) och BiodiverCity®-märkningen (CIBI) helt inriktade på att ta hänsyn till naturliga ekosystem. Effinature fungerar som ett tekniskt och funktionellt verktyg för integrerade ekologiska projekt genom hantering av riskerna vid markexploatering. BiodiverCity gör det möjligt för projektgrupper att ta hänsyn till den biologiska mångfalden och förhållandet mellan användarna av marken och naturen innan projekten planeras. De två har det gemensamma målet att bevara och främja den biologiska mångfalden på anläggningar under uppförande eller renovering.

Vad gör företagen, särskilt byggföretagen, idag med hjälp av dessa verktyg? Kommer naturtemat i städer, vilket nu systematiskt förekommer i stadsbyggnadsprojekt, att bli en förutsättning inom fastighetsbranschen? Och i vilka stadier? Konstruktion, uppförande, renovering, livscykelhantering av byggnaden?

”Medan många av VINCI Energies avdelningar, eftersom de ingriper efter att processen har genomförts, på förhand är mindre avgörande för integreringen av naturfrågor, har vi under de senaste åren utökat vår planering och, tack vare expertisen hos våra partner inom miljövård, utvecklat tillvägagångssätt för att stödja projektledare, eller till och med byggherrarna, för att ta hänsyn till detta ämne mycket tidigt i värdekedjan”, förklarar Romuald Peton, som är miljöchef på VINCI Energies och ordförande i miljökommittén för SE RCE,, vilket är en organisation med 260 medlemsföretag, som är verksamma i energiomställningen och den digitala omvandlingen.

Verktyg

För att skydda den naturliga jämvikten förfogar intressenterna inom byggnad och infrastruktur över flera verktyg, däribland plantering av växter och begränsning av nattbelysning.

Plantering av växter, vilket ofta beskrivs som det effektivaste tillvägagångssättet, måste på fastighetssidan kombineras med viktiga tekniska begränsningar, som börjar med byggnadens fysiska förmåga att bära vikten av underlagets, som kan bestå av växter, ängsmark, buskar eller någonting annat, oavsett om det är på taket eller på fasaden. Därtill kommer en betydande extra kostnad i samband med underhållet.

Även om det också kräver mänskligt ingripande, medför plantering av växter på marken, runt byggnader, på platser som gränsar till infrastruktur, i städer eller i stadsnära områden, också vissa svårigheter, särskilt i samband med underjordiska nätverk och även på grund av att det råder brist på öppen mark i tätbebyggda stadsområden.

Det andra verktyget, arbetet med nattbelysning, är kanske det enklaste och billigaste att genomföra – åtminstone ”på papperet” – både för ägare och förvaltare av byggnader inom tjänstesektorn och infrastruktur och för de förtroendevalda politikerna. ”Det består av fyra parametrar, nämligen användning av belysning med varma färger utomhus, belysningsperioden i utrymmen utomhus, då användarna inte är närvarande, inriktning av ljusstrålarna nedåt mot marken och lokalisering på plats på strategiska ställen, vid vägområdet och inte i områden med växter,” noterar Hugo Valentin, som är projektledare för miljövård på Greenaffair.

”Valet av anordningar kräver exakta analyser av växtarter eller djurarter i närheten.”

Nattbelysningen stör inte bara fladdermössen. Fåglarna och insekterna påverkas också av ljusföroreningar på grund av nattbelysning, vilket förändrar deras biologiska cykel. Fjärilar, som är viktiga pollinerare, är till 80 procent nattaktiva insekter. När det gäller växterna, i synnerhet träden, behöver de också helt mörka perioder på nätterna för att säkerställa sin blomningscykel.

”De stora tätorterna har alla utredningskontor, som känner till nattbelysningens påverkan på djurens livsmiljöer och beteenden. Marginalen för framsteg är större inom medelstora och små kommuner. Men ägarna och förvaltarna av byggnaderna inom tjänstesektorn måste också anstränga sig”, understryker Peton.

Småskalig variation

Utöver de stora tillvägagångssätten såsom plantering av växter och de ekologiska ramverken*, vars effektivitet är erkänd, är det nödvändigt att hantera de naturliga miljöernas extremt småskaliga variation.

”Arbetet med den biologiska mångfalden innebär att ta hänsyn till det levande. Uppvärderingen av naturliga ekosystem beror i grunden på lokala omgivningar och ofta till och med på mikroomgivningar. Valet av anordningar kräver exakta analyser i förväg av växt- eller djurarter”, påpekar Chloé Chary, som är chef för ekologiprojekten på Greenaffair.

Miljövårdarnas ingripande är desto  nödvändigare eftersom de alternativ som är grundade på sunt förnuft och god tro, när det gäller skydd av den biologiska mångfalden,  fortfarande alltför ofta leder till  oönskade negativa återverkningar (se faktarutan). ”Idag saknar vi gemensamma och fasta riktmärken, som kan hjälpa oss att göra avvägningar”, understryker Peton.

Den franska nationella federationen för offentliga bygg- och anläggningsarbeten, Fédération nationale des Travaux Publics, FNTP, analyserade nyligen olika sektorer för att förstå hur sex stora branscher påverkar den biologiska mångfalden. ”Under tiden”, tillägger experten hos VINCI Energies Frankrike, ”är det, på grund av bristen på utvärderade och delade standarder, ibland nödvändigt att inte gå fram för snabbt, även på en arbetsplats med snäva tidsfrister. Om vi till exempel vill undvika spridning via byggarbetsplatser av vissa invasiva främmande arter som ambrosia, vilka är omöjliga att utrota, måste vi absolut undvika att meja under blomningen, även om det innebär att bygget fördröjs med några veckor.” Dessa analyser av olika sektorer via FNTP och andra organisationer kommer att hjälpa företagen att ta hänsyn till den biologiska mångfalden på deras anläggningar på ett bättre sätt.

Se upp för oönskade negativa återverkningar!

Valen till förmån för miljön i fastighetsprojekt kan ge oförutsedda och oönskade effekter, de ökända oönskade negativa återverkningarna. Till exempel har den berömda RE2020-förordningen eller Réglementation Environnementale 2020, dvs. en fransk miljöförordning, som syftar till sparsamhet med material och energi för byggnader, genom att uppmuntra tillverkare att leverera fasadelement utan sprickor för att undvika energiförluster, inneburit att insekter och fåglar har förlorat sina livsmiljöer och tillflyktsorter.

*Vi talar om gröna nät för kontinuitet i grönområden, blåa nät för kontinuitet i våtmarker och vattendrag samt svarta nät för kontinuitet i skuggiga och obelysta områden

14/11/2024