I en kontext av både miljömässig och ekonomisk sparsamhet, har belysningen av offentliga platser blivit en hävstång för städer som söker utveckla uppkopplade och hållbara områden genom att ta i beaktande medborgarnas behov och förväntningar.
Länge glömdes gatubelysningen bort i städers politik. På nationell nivå regleras den knappt och är inte ens obligatorisk, trots att belysningen av offentliga platser spelar en stor roll i hur områden uppfattas och hur de bäst nyttjas. Det är också en hävstång för att framhäva städer och öka dess attraktivitet. Det brådskande klimatläget och det faktum att offentliga medel begränsas leder nu till att belysningen blir en viktig pusselbit i ekonomiska och miljömässiga riktlinjer ute i regionerna.
Å ena sidan beror detta på att miljöfrågor allt oftare tas med i städers beräkningar när infrastrukturen ska förnyas och moderniseras. Å andra sidan, beror det på att belysningen av städer väger tungt in i regioners finanser och energiförbrukning: 32 % av elförbrukningen och 12 % av regioners globala energiförbrukning, enligt den Franska belysningsföreningen (AFE).
LED-lampan har tänt en gnista
LED-lampan (Light-Emitting Diode) spelar en hörnstens roll i strategierna som tas fram av städer för att styra energiförbrukningen i frågan om gatubelysning. Det är en mindre kostsam och mer sparsam lösning än glödlampor som tillverkas på natrium i gasform och dess marknadsandel bedöms idag till cirka 20 % (enligt de franska nationella myndigheterna för regionernas förvaltning, Fédération nationale des collectivités concédantes et régies) och 30 % (enligt AFE). Med tanke på att ett förbud att kommersialisera gasurladdningslampor träder i kraft 2027 kommer LED-lampans roll endast att öka och dessutom kan man räkna med snabb avkastning på investeringarna (mellan fem och tio år ungefär).
Ett exempel på LED-lampans fördelar: inom ramen för en offentlig upphandling kunde arbetslagen på Citeos (VINCI Energies) åta sig att möjliggöra upp till 80 % energibesparingar.
Men utöver finansiella och energirelaterade resultat, öppnar också omställningen till LED-lampor ute i regionerna nya dörrar mot en smartare belysning (”smart lighting”), det vill säga en typ av belysning som styrs av användarnas behov och granskningen av dessa.
I och med LED-lampor, blir flerarmade lyktstolpar, master och skåp nya platser för spridningen av sakernas internet (IoT) och datainsamling: censorer läser av trafikflödet, föroreningar, ljudnivån, närvaro av människor och djur, övervakningskameror, och olika typer av uppkopplade ting.
Omställningen till LED-lampor tänder en gnista mot smart lighting i regionerna.
Målsättningar för städer: att förbättra användarnas bekvämlighet, välmående och säkerhet, samtidigt som verktygen som används för att styra över och övervaka regionerna förbättras. Det handlar om att endast använda belysning på de platser och vid de tillfällen då den behövs, och då med bäst anpassad färg och intensitet.
Tro inte att tekniken ska lösa allt
Även om tekniken mognat fram och att ekonomin gynnas, måste en ”smart” omställning av gatubelysningen göras enligt specifika metoder och krav, understryker Khadija Tighanimine, Territories Business Line Manager på Omexom, VINCI Energies’ varumärke för energiinfrastrukturer. Annars kommer det bara att leda till frustrationer när den smarta staden inte lever upp till den ”tänkta magin”.
”Varje gång städer står vid nya utvecklingstillfällen, påminner hon, har vi en tendens att upprepa det som gjorts tidigare och att göra om samma misstag som tidigare, det vill säga att vi förblindas av drömmen om tekniken som ska förändra allt och så bygger vi städer utan att ta sociala frågor i beaktande.”
Khadija Tighaniminime är sociolog och började arbeta för VINCI Energies 2019. Hennes motto: ”användarlogik ska genomsyra allt, inklusive tekniska yrkesroller. Jag har därför utvecklat en metod som grundar sig på sociologiteknik och som baserar sig på tre axlar: att se kritiskt på allt för mycket teknikfokus, att lyfta fram användarvänlighet och att stärka medborgarnas roll”, förklarar hon.
Det är detta multifacetterade tillvägagångssätt som lett till att staden Lyon rekryterat sakkunniga inom sociala frågor och knutit partnerskap med offentliga organisationer som ADEME och Cerema.
”Det går att organisera sammankomster, workshops för att utbyta idéer och design och användarvänliga färdvägar i alla städer, även i riktigt små städer, när man involverar olika parter, till exempel näringslivet,” understryker Khadija Tighanimine, som arbetar med vad användarna har för relation till belysningen i städer. Hon citerar Mulhouse som ett exempel på en stad som velat använda sig av belysningen för att framhäva stadskärnan och därmed satsat på kvällsmarknader. «När man involverar användarna i det politiska resonemanget garanterar man att de känner sig delaktiga i besluten, påminner hon. Samråd, medverkan och inkludering är väsentliga villkor för att regionerna ska kunna utvecklas på ett uppkopplat och hållbart sätt.”
Nyckelsiffror
32 %. Andel av regioners elförbrukning som motsvaras av belysningen i städer
12 %. Andel av regioners totala energiförbrukning som motsvaras av belysningen i städer
20 % till 30 %. Andel av belysningen som utgörs av LED-lampor
15 % till 20 %. Andel av lyktstolparna som är över 25 år gamla
Källor: Franska belysningsföreningen och de franska nationella myndigheterna för regionernas förvaltning
13/03/2025
