Sverige har etablerat sig som ett föregångsland för innovation i Europa. Det här är inte någon slump. Genom investeringar i forskning och utveckling samt politisk frivillighet har Sverige blivit ett välkomnande land för innovatörer. Med särskilt starka positioner inom energiomställningen och elektrisk mobilitet.
Vad är den gemensamma nämnaren för skiftnyckeln, pacemakern, Tetra Paks förpackningssystem, kullager, Eclair-förslutning och Skype? Helt enkelt Sverige. Eller mer exakt, innovationsförmågan i ett land med lite mer än 10 miljoner invånare.
Enligt Global Innovation Index är Sverige ett av de få länder som konsekvent placerar sig i topp 3 av världens mest innovativa ekonomier under det senaste decenniet. I sin senaste ranking som publicerades i februari 2021 rankade Bloomberg Innovation Index landet på femte plats bland de mest innovativa nationerna.
Detta resultat bekräftas av 2020 års upplaga av Europeiska kommissionens europeiska resultattavla för innovation.. Slutligen är det enligt OECD bara Israel, Sydkorea och Taiwan som lägger mer ekonomiska resurser än Sverige på forskning och utveckling.
Ett vidsträckt och glest befolkat land
Förklaringen till dessa framgångar är bl.a. ”Sveriges geografiska läge och dess öppenhet mot världen, manifesterad i landets tidiga engagemang i internationell handel, har spelat en ledande roll […] och kommer att fortsätta att göra det”, enligt två svenska diplomater, Veronika Wand-Danielsson och Robert Wentrup, i en artikel med titeln ”Innovation through internationalization: the case of Sweden” som publicerades 2016 i tidskriften Geoeconomics.
Omfattningen av landets territorium för en liten befolkning skulle enligt författarna förklara de många uppfinningar och innovationer som har uppstått i detta land. Under andra hälften av 1800-taletskapade Lars Magnus Ericsson, grundare av det namngivna företaget, ett telekommunikationssystem, som gör det möjligt för människor att prata på distans snarare än att korsa de stora svenska skogarna. Det är en av bevisföringen på detta. Samma företag, som har blivit internationellt, är inte heller främmande för utvecklingen av ny teknik i landet, i synnerhet internet och utbyggnaden av bredband.
Digital styrka
Digital teknik har blivit en av Sveriges styrkor. I november 2021 placerade Europeiska kommissionens årliga publicering av indexet för digital ekonomi och digitala samhällen (DESI), som gör en översikt över ländernas framsteg inom detta område, återigen Sverige i spetsen – i detta fall på tredje plats efter Danmark och Finland.
”Sveriges geografiska läge och öppenhet mot världen har spelat en stor roll för dess innovationsförmåga och kommer att fortsätta att göra det.”
Stockholm ligger också tvåa i världen efter Silicon Valley när det gäller antalet teknikhubbar per capita. Landet har det första klustret i Europa (och det tredje i världen) inom ICT (informations- och kommunikationsteknik): Kista Science City. Det är alltså inte konstigt att man i Sverige har sett många webbinnovationer födas på hemmaplan, såsom Skype, Spotify, King, Mojang, Klarna och Truecaller.
År 2017 var penetrationsgraden för internet redan en av de högsta i världen (95 %), enligt DESI-rapporten som publicerades av Europeiska kommissionen. År 2025 planerar regeringen att täcka 98 % av Sverige med ett extremt höghastighetsinternet (1 GB/s).
Sex prioriterade områden för AI
Enbart elektronikindustrin (fotonik, robotik, digital teknik och nanoteknik) står för 17,5 % av mervärdet för svensk industri. Sverige rankas före USA, Schweiz och Nederländerna i rankningen av de mest gynnsamma länderna för industriell IoT.
Redan 2018 identifierade en rapport från den svenska innovationsmyndigheten, Vinnova, de huvudsakliga tillämpningsområdena för artificiell intelligens som ska bidra till att stärka innovationsstyrkan hos företag i landet: industriell utveckling, resor och transporter, hållbara och smarta städer, tjänster, säkerhet och hälsa.
Vid Umeå universitet i norra Sverige var det särskilt inom det senare området som fransyskan Emmanuelle Charpentier, Nobelpristagare i kemi 2020, upptäckte CRISPR-Cas9 (ett system för att ändra DNA på en specifik plats i arvsmassan).
Innovation inom energi
Denna innovativa kraft tillämpas inom många sektorer. Energiomställningen är ett bra exempel. Den svenska marknaden är bland de mest avancerade när det gäller energiomställning. Sverige är ett av de europeiska länder som har mest förnybar energi i sin elproduktion: 54,6 % 2018, varav 39 % vattenkraft och 11 % vindkraft. De långsiktiga målen är ambitiösa, med 65 % förnybar energi i den totala slutliga användningen senast 2030 och 100 % senast 2040.
Inom detta område börjar den svenska innovationen i själva utformningen av byggnader utifrån principen om ”prosumtion”,, som betraktar en individ eller enhet som både producent och konsument av energi. Energiöverskottet som produceras av hushåll eller byggnader, tack vare bland annat solcellspaneler, vindkraftverk eller biomassa, gör det möjligt att försörja det nationella eller lokala distributionsnätet.
Med cirka 500 fjärrvärmesystem över hela landet har denna lokala produktion idag fördelen att begränsa ”transportkostnaderna” och avlasta nätet. Exempelvis får Hyllie, en stadsdel i Malmö som 2010 utformades som en ”framtidens smarta stad”, all sin energi från närproducerad biogas, biomassa, sol, avfall och vind. Hela systemet fungerar tack vare ett smart elnät som anpassar sig i realtid till väderförhållandena, beroende på mängden solsken och vind.
Omexom, VINCI Energies varumärke för energiinfrastruktur, är mycket aktivt på denna banbrytande marknad. I sitt nya innovationscenter i Stockholm, The Hive, utvecklar man en bred kompetens, oavsett om det gäller anslutning av förnybar energiproduktion till elnätet, elektrisk mobilitet, energieffektivitet eller energilagring.
Pilotexperiment
När det gäller energiomställningen verkar Sverige fortfarande ligga steget före. På Gotland i Östersjön pågår ett pilotexperiment som utförs av det israeliska företaget Electreon, med hjälp av Eitech, ett varumärke inom VINCI Energies i Sverige. Man testar en elväg som kan ladda batterierna i fordon under resan.
Projektet kallas Smartroad Gotland. Det har bedrivits sedan hösten 2020 med syftet att minska vägtransporternas andel av landets koldioxidutsläpp. Smartroad Gotland är ett av fyra experiment som pågår i landet. Man planerar i Sverige att bygga cirka 2 km induktionsvägar till en uppskattad total kostnad av 3 miljarder euro.
Ökad batteriåtervinning?
Den 29 december 2021 producerade den svenska batteritillverkaren Northvolt sin första cell baserad på 100 % återvunnet nickel, mangan och kobolt. Företaget har åtagit sig att ha sina batterier tillverkade av minst 50 % återvunnet material senast 2030. Byggandet av Revolt Ett, återvinningsanläggningen i Skellefteå i norra Sverige, påbörjades 2019. Vid full kapacitet kommer denna ”gigafactory” att producera 60 GWh batteri, tillräckligt för att utrusta en miljon elfordon varje år.
08/09/2022
