”Utforskandet av algoritmer inom vetenskapen är varken bra eller dåligt i sig själv – det är upp till oss vad vi gör av kunskapen”

Aurélie Jean har en doktorsexamen inom naturvetenskap och är också entreprenör. Hon är specialist på artificiell intelligens och algoritmer, ett ämne som hon ägnade sig åt i sin senaste uppsats Les algorithmes font-ils la loi ? (Editions de l’Observatoire, oktober 2021). För henne utgör data och AI ett verkligt stort steg i den digitala omvandlingen av organisationer.

Varför upplevs algoritmer som skrämmande?

Aurélie Jean. När vi konfronteras med något vi inte känner till kan det leda till många olika reaktioner hos oss, till exempel fantasiföreställningar och rädsla. När det gäller algoritmer finns det flera orsaker till att vi reagerar med rädsla. Till att börja med är de både abstrakta och närvarande överallt – vi interagerar dagligen med dessa matematiska och numeriska väsen, ibland utan att vi ens är medvetna om det. De spelar en stor roll vid viktiga beslut i våra liv som vid diagnosticering av en sjukdom, uppskattning av en kreditgräns (i USA) eller till och med när det handlar om val av en romantisk partner. Dessutom har vi under de senaste åren bevittnat flera skandaler när det gäller algoritmer relaterade till könsdiskriminering och etnicitet. Allt detta har lett till att negativa bilder och uppfattningar av algoritmer har fått spridning via media, genom politiker eller i diskussioner mellan vänner. Det här har gett ytterligare bränsle åt idén om en svårbegriplig disciplin, till den grad att den kommit att omges av en ogrundad rädsla. Men som jag brukar säga: Utforskandet av algoritmer inom vetenskapen är inte antingen ont eller gott, varken bra eller dåligt i sig själv – det är upp till oss vad vi gör av kunskapen. Vi måste hålla i huvudet att varje algoritm har skapats av människor.

Men hur kan algoritmerna bidra till att påskynda den digitala omvandlingen och/eller energiomställningen inom företagen?

A.J. För några år sedan blev det möjligt för företag att nå sina kunder eller konsumenter tack vare den digitala omvandlingen. Idag kan man på företagen dessutom förstå kunderna eller konsumenterna med hjälp av algoritmer som samlar in och analyserar data. Ankomsten av data och algoritmer är lika betydelsefull som den digitala omvandlingen, och på ett sätt påskyndar de denna omvandling eftersom algoritmiska beräkningar kraftigt underlättas av digitaliseringen. När det gäller energiomställningen kan algoritmer hjälpa till att mäta förbrukningen av vatten eller energi vid produktion eller transport av varor nästan i realtid. Vi kan bara utveckla sådant som vi kan utvärdera över tid. I det här sammanhanget är data och algoritmer ett smart sätt att lyckas med det.

Ökningen av andelen kvinnor inom tekniska yrken och bland ingenjörer går långsamt. Hur ska vi göra för att det här ska förändras?

A.J. Det sker en utveckling på området, men den är inte snabb. Det krävs olika typer av åtgärder för att ändra på det. I skolan handlar det om att – redan från förskolan – bygga upp barnens och senare elevernas analytiska tänkande för att göra dem till ”problem solvers” som man säger på engelska. Inom familjen handlar det om att uppmuntra en flicka på ett mer aktivt sätt än en pojke när det gäller vetenskap och teknik. I samhället, slutligen, gäller det att bekämpa alla fördomar och stereotypa föreställningar om kvinnor i de här miljöerna. Vi måste också tala med männen i dessa miljöer som är de som vi kvinnliga vetenskapsmän och ingenjörer bäst behöver ha på vår sida! Vi går i rätt riktning, men vi behöver fortfarande öka på takten genom att verkligen höja rösten när det behövs. När jag talar med gymnasietjejer och kvinnliga studenter säger jag till dem att inom vetenskapliga och tekniska discipliner kommer de att stimuleras intellektuellt hela livet – de kommer att lösa problem i stor skala som får ett stort inflytande på samhället. Slutligen kommer de också att tjäna bra. Intellektuellt och ekonomiskt oberoende – en idealisk kombination helt enkelt!

Vilka tekniska genombrott kommer att komma härnäst? Inom vilka sektorer sker innovationerna som snabbast?

A.J. Svårt att säga. Med utvecklingen av tredimensionella miljöer (metaverser) kommer det säkert att ske tekniska genombrott inom ”computer vision”. Jag tror mycket på tekniska genombrott inom områden som exempelvis medicin där algoritmer för oss in i ett nytt paradigm. Vi förutsäger riskerna för sjukdomar och vi individanpassar och förfinar vård och omsorg. Vi kan göra enorma framsteg inom det här området.

Vilka är dina inspirationskällor?

A.J. Steve Jobs är fortfarande en stor inspirationskälla för mig trots att det är elva år sedan han gick bort. Hans kreativitet och begåvning var extraordinär. Jag inspireras också av professor Richard Feynman, som jag ofta citerar i mina böcker. Hans pedagogik var fantastisk och han drevs av en passion som smittade av sig. När det gäller teknik tänker jag naturligtvis på kommunikation via internet, som gör att jag i dag när som helst kan tala med mina nära och kära på båda sidor av Atlanten utan svårigheter. År 2004, när jag för första gången åkte till USA, hade Skype ännu inte börjat användas i stor skala så jag använde fortfarande telefonkort för att ringa mina morföräldrar … Det kanske låter naivt, men det förändrade mitt liv.

14/04/2022