I en alltmer öppen, atomiserad och digitaliserad miljö är det absolut kritiskt för alla aktörer längs med fastighetskedjan att kontrollera datauppgifterna. Mål: att gå från en upplevd big data-miljö till en kontrollerad hantering av smart data.
Utan data är inga byggnader intelligenta. Morgondagens fastigheter komma kunna producera, hantera och importera enorma mängder datauppgifter. Men vad ska vi göra med all denna information? Hur ska den förvaltas? Var ska den sparas? Vart ska den skickas? Hur ska vi bäst placera byggnadens intelligens? I uppkopplade föremål eller utrustning? I servrar? I ett cloud?
Svaren på dessa frågor beror självfallet på byggnaden (storlek, mono- eller multibyggnad), hur teknisk den är (installerade IoT-applikationer, hur täta och spridda nätverken är), dess funktion (huvudkontor eller dotterbolag, typ av verksamhet som pågår i byggnaden), samt vilka aktörer som rör sig kring och i byggnaden (underleverantörers ekosystem).
Men, förtydligar Julien Delbecchi, som är ansvarig för informationssystem på VINCI Facilities (VINCI Energies), « hur än omständigheterna ter sig kring en situation är datalagring styrt av tre ledord: säkerhet, prestanda och kostnadshantering. Det är dessa tre mål som guidar valet och inte huruvida logistiken är enkel. »
Lättare sagt än gjort! Det gäller att navigera rätt bland det växande antalet datacenter som finns i och kring byggnader och dessutom med det ständigt ökande antalet applikationer i molnet. Ju smartare en byggnad är, desto fler kopplingar finns det mellan centrala uppgiftsbaser, olika datacentrum och applikationer av typen utlokaliserade SaaS samt mellan olika yrkesgrupper inom ett företag (redovisning, lönehantering, delade kalendrar, CRM).
« Shadow IT »…
Vad som är än värre: förankringen av dessa strömmar av uppkopplingar sker ofta bortom all kontroll. Det brukar kallas för « shadow IT », informationssystemens döda vinkel som kan representera över 30 % av IT-utgifterna.
Om man tänker sig att ett företag oftast förlitar sig på två eller tre stora offentliga cloud-infrastrukturer (Amazon Web Services, Microsoft Azure, Google Cloud Platform), visar en studie från 2017 utförd av en organisation som samlar experter i information och digital teknik (Cesin) att företag i genomsnitt använder cirka 1 700 SaaS-applikationer.
« Målet är att kundens uppgifter sparas hos kunden, d.v.s. i byggnaden. »
För att kunna garantera byggnaders optimala prestanda och för att kunna skicka in teknisk hjälp eller olika anpassade tjänster vid behov, ska en facility manager inte bara kunna koppla egna applikationer via BACS (system för byggnadsautomation) och CMMS (datastyrda maintenance-system) till användarkunder och/eller boende, hen måste också försäkra sig om att hen har tillgång till de mest användbara datauppgifterna, de som verkligen är relevanta och driftkompatibla enligt de olika behoven.
I detta svårgreppbara multi-cloud, är det desto viktigare att (åter)få kontrollen över datauppgifterna och gå från en upplevd big data-miljö till en kontrollerad hantering av smart data.
« Målet är att kundens uppgifter så mycket som möjligt sparas hos kunden, d.v.s. i byggnaden. Tanken är att organisera och strukturera uppgifterna innan det som bör skickas till externa baser sänds, och detta enligt i förväg definierade kriterier beroende på svårighetsgrad och användbarhet och på hur brådskande det är », förklarar Julien Delbecchi.
… och « edge computing »
Svaret kanske mycket väl bor i så kallad « edge computing », eller nätverk av mikrodatacenter. Hur det fungerar? Data skickas direkt till en liten lokal cirkel som sparar, använder och sköter uppgifterna innan dessa antingen skickas till ett moln eller ett externt datacenter. « Vi sammanställer i nuläget tillsammans med startup-bolaget SpinalCom, en IT-arkitektur som gör det möjligt att koppla våra kunders lokala centrum till våra egna baser. Målet är absolut inte att tvinga fram en ny standard utan att skapa ett gemensamt språk så att vi snabbt och enkelt och på ett billigare sätt kan skicka våra lösningar från en byggnad till en annan », berättar Julien Delbecchi.
