I 2020 års upplaga av EU-kommissionens europeiska resultattavla för innovation utmärker sig de nordiska länderna.
Alla EU-länder sitter inte i samma båt när det gäller innovation. Enligt den senaste europeiska resultattavlan för innovation (European Innovation Scoreboard, EIS) som presenterades i juni 2020 av EU-kommissionen, uppvisar de olika medlemsstaterna skilda framsteg.
Den här årliga rapporten är en jämförande utvärdering av hur EU:s medlemmar och vissa länder utanför EU presterar gällande forskning och innovation. I rapporten beskrivs också styrkorna och svagheterna i ländernas respektive forsknings- och innovationssystem mellan 2012 och 2019.
“Danmark, Finland, Luxemburg, Nederländerna och Sverige är ledande inom innovation i Europa.”
EU:s resultat som helhet fortsätter att förbättras i stadig takt, särskilt tack vare att en del indikatorer ökar kraftigt (internationella vetenskapliga sampublikationer och innovationssatsningar vid sidan av FoU), men det är en tätgrupp på fem länder som sticker ut: Danmark, Finland, Luxemburg, Nederländerna och Sverige.
Detta följs av en grupp på sju andra länder (Österrike, Belgien, Estland, Frankrike, Tyskland, Irland och Portugal) vars resultat ligger över eller nära EU-genomsnittet. De övriga femton medlemsländerna hamnar på efterkälken med Bulgarien och Rumänien på de sista platserna.
Vetenskapliga resultat och gynnsam miljö
De fem länder som rankas av EIS som ”innovationsledare” uppvisar i genomsnitt en hög nivå på sina vetenskapliga resultat (i synnerhet mätt efter publiceringar), ett gynnsamt innovationsklimat (bredband och entreprenörskap inriktat på innovation) och en hög aktivitet vad gäller immateriella rättigheter (patent osv.).
”De här länderna utmärker sig både inom vetenskaplig och teknisk produktion och erbjuder en gynnsam miljö för företagen när det ska förverkligas till innovationer”, säger en talesperson för kommissionen.
Den här ledande gruppen, som i huvudsak utgörs av de nordiska länderna, har också fördel av de nordeuropeiska marknaderna vad gäller humankapital (doktorsexamina, fortbildning osv.) och attraktionskraften i sina forskningssystem. ”Det är värt att nämna att ett annat nordiskt land, Norge (inte EU-medlem), också är en stark innovatör som är nära att bli en innovationsledare”, förtydligar man på kommissionen.
EU följs hack i häl av Kina
EU ligger överlag fortfarande ett steg före USA och Kina när det gäller doktorsexamina, offentliga medel för forskning och utveckling samt export av högteknologiska produkter.
Däremot ligger man efter Sydkorea och Japan på grund av att färre personer i arbetsför ålder har genomgått en högre utbildning, företagens lägre investeringar i forskning och utveckling, mindre betydelsefulla patentansökningar och varumärkesregistreringar samt mindre export av och högteknologiska produkter.
“Relativt sett har EU som helhet en mindre utbildad arbetskraft och dess företagssektor är mindre effektiv när det gäller att utveckla ny teknik, något som påverkar konkurrenskraften”, konstaterar kommissionens talesperson.
Vad gäller immateriella rättigheter, där unionens resultat som helhet är sämre jämfört med 2012 års rapport, gör man också bedömningen att ”EU tycks bli bestraffade på grund av avsaknaden av en inre marknad för immateriella rättigheter”.
Kommissionens rapport förutspår i ett långsiktigt perspektiv, om de nuvarande trenderna fortsätter, att Kinas innovationsindex är högre än USA:s om två år och att Kina går om EU om tre år.
