Den brittiska huvudstaden flerdubblar antalet projekt för att erbjuda invånarna en smidigare och hållbarare stad. London anses idag vara en av världens ”bästa smartaste städer”.
Enligt den senaste utgåvan av IESE Cities in Motion Index, publicerad 2021, är London världens bästa smarta stad. Sedan några år tillbaka sparar den brittiska huvudstaden inte på några krafter för att använda innovativ teknik. Sedan 2013 ger Smart London Board råd till stadsförvaltningen om genomförandet av ny digital teknik inom ramen för programmet ”Smarter London Together”.
Insatserna är höga: med en befolkning som närmar sig 10 miljoner invånare fram till 2030 på ett stadsområde som omfattar 1 500 km2 (mer än 14 gånger större yta än Paris), kommer de offentliga tjänsterna i ”Storlondon” att stöta på en mängd problem, särskilt inom hälsa och transporter.
Uppkopplad stad
För att kunna anta dessa nya utmaningar lanserade stadsförvaltningen 2017 programmet ”Connected London” för att erbjuda 5G-anslutning i hela staden och fri tillgång till Wi-Fi i offentliga byggnader och på gatorna. Stadens styrelse förlitar sig särskilt på infrastrukturen i Transport for London (TfL), Londons transportnät, för att lansera programmet ”Connected London Full Fibre Network”, ett fiberoptiknät som förbinder 400 km underjordiska tunnlar, 580 km vägar och 80 000 fastigheter.
Med 10 miljoner invånare år 2030 satsar London på innovativ teknik för att hantera de problem som kommer att uppstå.
En politik som enligt stadens styrelse borde göra det möjligt för små och medelstora företag att förbättra produktiviteten med 7 till 10 procentenheter och för fastighetsägare att öka värdet på fastigheterna (enligt en rapport från webbplatsen för fastigheter Rightmove skulle fastigheter utan tillgång till höghastighetsnät se sitt värde minska med 20 %). Behoven verkar vara exponentiella: Ofcom, den brittiska tillsynsmyndigheten för telekommunikationer uppskattar att antalet anslutna enheter kommer att öka tolv gånger fram till 2026 och användningen av mobila data med mer än 30 % per år.
En modell som bygger på data
Data ligger till grund för den strategi som tillämpas i London. Skapandet av London Datastore är ett bevis på detta. Detta verktyg gör det möjligt för alla medborgare men även utvecklare, att få fri tillgång till all information och statistik som rör staden.
Andra exempel på tillämpningsområden är en ny datatjänst för affärsdistrikten inom ramen för programmet ”High Streets for All”, modellering för att bestämma placeringen av nya skolor, identifiering av oanvänd mark för industrin, prognoser för befolkningstillväxten, mätning av luftkvaliteten osv.
Även när det gäller miljön förlitar sig London i hög grad på dessa data. Inom ramen för programmet ”Energy for Londoners” hjälper stadens säkra hantering av energidata beslutsfattare att identifiera var och hur de kan prioritera olika typer av investeringar i grön infrastruktur i huvudstaden.
Pilotprogrammet Queen Elizabeth Olympic Park i Stratford i nordöstra London testar nya användningsområden för intelligenta data. En dataplattform är under konstruktion för att tillhandahålla information om luftkvaliteten i grönområden och energin i byggnaderna i området för att göra det möjligt för invånarna att bättre styra sin energiförbrukning och sina utgifter för energi.
Ett liknande försök genomförs i Greenwich via det europeiska programmet ”Sharing Cities”, som provar energihanteringssystem i byggnader med subventionerade bostäder, energibesparande belysning och styrfunktioner samt sensorer och digital anslutning i gatubelysning och även autonoma leveransrobotar.
Revolutionerande rörlighet
London Datastore visar sig också vara ett värdefullt transportverktyg. Utöver sin ”support”-funktion via infrastrukturen bygger TfL en stor del av sin verksamhet på teknik och datahantering. Företagets portal för öppna data och enhetliga gränssnitt för programmering av applikationer (API, application programming interface) gör det möjligt för utvecklare att ta fram innovativa tjänster och produkter på olika teman (reseplanering, störningar, arbeten, avgifter osv.). Detta ger en vinst som uppskattas till ca 130 miljoner pund per år, enligt TfL.
Bland de viktigaste initiativen på transportområdet märks ULTra (Urban Light Transport) på Heathrow-flygplatsen. Sedan 2011 har detta automatiska och elektriska transportsystem med autonoma fordon trafikerat en specialkonstruerad väg på 3,8 km. Pendelbussen gör det möjligt för i genomsnitt 800 passagerare per dag att resa mellan parkeringen och terminal T5. Ett system bestående av 21 fordon som varje år sparar in 50 000 bussresor kring Heathrow.
För en smidigare vägtrafik
När det gäller det dubbla problemet med trafikstockningar och föroreningar från motorfordonstrafiken utkämpar London också en långsiktig kamp. Den brittiska huvudstaden var den första stora metropolen som införde trängselavgift 2003 och upprättade i april 2019 en trafikzon med mycket låga utsläpp i stadens centrum (”ULEZ” för ”Ultra Low Emission Zone”). Sedan oktober 2021 har ULEZ utökats till en omkrets som avgränsas av stadens norra och södra ringvägar, vilket är ett område betydligt större än Paris. För att upprätthålla denna förordning förlitar sig stadens styrelse på sitt nätverk av fjärrövervakningskameror.
Men borgmästare Sadiq Khan planerar att gå ännu längre genom att införa ett vägavgiftssystem med ”tre ringar” i hela Storlondon i maj 2024 (15 pund per dag för att köra in i centrala London, 2,50 pund för den ”inre ringen” och 1,55 pund för den ”yttre ringen”). Avgifterna från den inre och yttre zonen kommer att inbringa ca 400 miljoner pund per år, intäkter som skulle kunna återinvesteras i kollektivtrafik och vägreparationer. Fram till år 2030 överväger staden till och med att införa ett avgiftssystem per kilometer.
Mot grön energi
I sin strävan att genomföra alltfler projekt och vidta konkreta åtgärder för att erbjuda en smidigare och hållbarare stad till sina invånare har London också tagit sig frågan om energiproduktion. Stadens svar är minst sagt innovativt och går ut på att återanvända spillvärmen från tunnelbanan med hjälp av ny teknik.
Enligt experter skulle denna outnyttjade energikälla kunna täcka upp till 38 % av stadens uppvärmningsbehov. Därför inrättades energicentret Bunhill 2 2021 i Islington-distriktet och försörjer nu 1 350 bostäder, en skola och två fritidsgårdar. Och detta utan att bränna fossilt bränsle till skillnad från sin föregångare, Bunhill 1, som drevs med gas. Detta skulle minska koldioxidutsläppen med ca 500 ton varje år. Slutligen är fördelen dubbel eftersom systemet gör att passagerarna på Northern line, där värmen tas ut, kan njuta av svalare tunnlar under sommaren.
För att påskynda sin strategi ”smart stad” tänker London i allt högre grad lägga en del av ansvaret på företagen. Staden erbjuder dem lösningar för att möta deras behov och låter dem testa ny teknik. Detta offentlig-privata partnerskap gör det möjligt att göra konkreta förbättringar av Londonbornas livskvalitet, oavsett om det gäller energi, miljö, transport eller vård.
13/10/2022
