Hur den franska försvarsmakten drar nytta av innovation och digital teknik

Försvarssektorn har länge legat i framkant när det handlar om innovation. Detta tack vare den digitala teknikens framväxt. Under de senaste åren har det franska försvarsministeriet återigen gett sig in i tävlingen genom att öppna upp mer för teknik från den civila sektorn.

“Vi befinner oss i en tid som är präglad av nya teknologier och digital teknik, och våra arméer är uppenbarligen inget undantag”, sa premiärminister Jean Castex den 19 februari 2022 vid undertecknandet av godkännandet av marknadsutvecklingen av Caesar NG, en ny generation uppkopplade artillerisystem, vid Nexter-anläggningen i Roanne i Frankrike.

Under besöket lanserade premiärministern också officiellt den fjärde delen av Scorpion-programmet som ska modernisera arméns stridskapacitet med nya pansarfordon (Griffon, Jaguar, Serval) och ett unikt stridsinformationssystem. Alla Frankrikes väpnade styrkor, inte bara armén, har under flera år varit engagerade i en storskalig digital omvandling. Syftet är att optimera deras interna funktion och erbjuda alla anställda tillgång till avancerade digitala tjänster.

Försvarsministeriet fördjupar samarbetet med civilsamhället för att följa med i den digitala omställningen

Denna utveckling inleddes redan under 2018 genom inrättandet av generaldirektoratet för digitala system och informations- och kommunikationssystem (DGNum), som är direkt knutet till försvarsminister Florence Parly. DGNums uppdrag är att säkerställa den övergripande samstämmigheten i ministeriets informations- och kommunikationssystem, och samtidigt underlätta genomförandet av projekten.

Bemästra datahanteringen

I och med uppkomsten av nya hot handlar den digitala satsningen om att “garantera operativ överlägsenhet och kontroll av information i militära operationer, effektivisera stödet, underlätta personalens dagliga liv, förbättra relationen med medborgarna och stärka ministeriets attraktionskraft”, enligt ministerns färdplan.

Detta beskrivs genom en tredelad utmaning: “kontroll och behandling av data, skapandet av en säker och effektiv digital bas och möjligheten för alla att lära sig och använda nya tillämpningar i sitt arbete”.

Armén siktar på att förbättra soldaternas dagliga arbetsliv genom att effektivisera kommunikationen, förbättra organisationen av dataflödet mellan hierarkiska nivåer och mellan de olika kommandona, och på längre sikt, att uppnå operativ överlägsenhet genom bättre datakontroll.

“Om tio år kommer de viktigaste militärmakterna att vara de som bäst hanterar data – och där vill armén vara”, menar överste Olivier, ansvarig för program- och planeringsavdelningen i arméns generalstab i ett uttalande 2018.

Uppdateringen av ministeriets intranät (Intradef), installationen av en gemensam teknisk databas för alla informationssystem (projektet Défense Plateforme) och skapandet av gynnsamma villkor för kompetensutveckling av arméns personal var de första stegen på vägen.

Definvest-fonderna och AID (Agence de l’innovation de défense) var ytterligare steg mot målet. Definvest stödjer utvecklingen av strategiska små och medelstora företag inom försvarsområdet och AID arbetar för att dynamisera den tungrodda strukturen inom DGA, Frankrikes motsvarighet till FMV, genom att använda fler innovationer från civilsamhället. Om detta sa minister Parly: ”AID, som ministeriets ledstjärna för innovation, kommer att visa entreprenörer vägen till utveckling”.

Samarbete med civilsamhället

För att genomföra den digitala omställningen har ministeriet därför förlitat sig på samarbete med civilsamhället, bl.a. universitet, CNRS, små och medelstora företag och start-ups Den tid då försvarssektorn stod för en stor del av den nationella innovationspotentialen är sedan länge förbi. Den civila forskningens framväxt under de senaste tjugo åren har förändrat forskningsklimatet och avsevärt snabbat på innovationsprocesserna.

Ett formellt samarbete mellan det civila och militära var därför nödvändigt för att fånga upp den innovativa och revolutionerande teknik som utvecklas i allt snabbare takt. Målet är att utveckla ett ekosystem för innovation som underlättar tillgången till ny teknik som är intressant för ministeriets system och tillämpningar.

Big Data, moln, blockkedjor, 5G, IoT, 3D-skrivare, robotar, förstärkt och virtuell verklighet med mera. Den nya tekniken erbjuder många tillämpningsmöjligheter för de olika grenarna inom militären, vilket framgår av de första initiativ som genomförts.

Blockkedjeprojektet Fibr²EO för 3D-utskrifter  drivs av franska Försvarsmaktens SIMMT-tjänst (Integrerad struktur för att hålla landutrustning i operativt tillstånd), i samarbete med små och medelstora företag och industriföretagen Nexter och Arquus, med syftet att göra kapaciteten hos 3D-utskrifter tillgängliga för militären. 3D-utskrifterna är tänkta att användas för underhåll av och reservdelar till markbunden utrustning som används inom landets gränser och vid militära operationer.

Försvarsmaktens digitala revolution har också lett till en utveckling av flottans kapacitet. Den 14 februari 2022 tillkännagav Florence Parly att flottan till år 2025 ska utrustas med ett drönar-/robotpar som kan gå ner till ett djup av 6 000 meter. Havsdjupet har blivit strategiskt mycket intressant, särskilt eftersom det finns digitala undervattenskablar som kopplar samman kontinenterna.

Från administration till slagfältet

Vidare till något helt annat – Milistore-projektet, som fungerar som en applikationsbutik för militär personal. Via mobiltelefonen har de direkt tillgång till alla digitala tjänster som de kan ha användning för i vardagen: appar för cybersäkerhet, information om livet i den militära enheten, arményheter, information om dagliga arbetsuppgifter och om yrkeskunskaper.

Ett annat digitalt verktyg som är avsett för förbandschefer och enhetschefer är handdatorn TIC (Terminal Intradef du Cadre). Den uppfyller militära standarder, klarar förhållandena i fält och ger befälen konstant tillgång till data om deras underordnade. Militära operativa tillämpningar förväntas bli allt vanligare. AI kommer att kunna styra flygplanssystem som stöds av sammankopplade stridsdrönare inom ett ad hoc-moln, vilket efterliknar SCAF-systemet som studerats i Europa under de senaste tio åren.

Dataanalys via Big Data-teknik, extremt snabb åtkomst till information när som helst och var som helst tack vare molnet, stöd från autonoma robotar som utför farliga uppgifter som t.ex. minröjning, eller lagring av känsliga data som säkerställer total spårbarhet via blockkedjan – dessa är alla exempel på tillämpningar som radikalt kommer att förändra militärpersonalens dagliga liv på kort sikt.

16/06/2022