EU:s nya dataförordning: Vad innebär den för kontorsbyggnaderna och andra byggnader inom tjänstesektorn?

Dataförordningen, som kommer att börja gälla i september 2025, kommer i stor utsträckning att förändra förutsättningarna för produktion, användning och värdering av data i EU. Byggnadens aktörer och de som arbetar och verkar i byggnaden kommer att stå i centrum för dessa förändringar.

Dataförordningen, som offentliggjordes i januari 2024, fastställer en ram för att inom EU främja öppnande och delning av data, som produceras inom alla ekonomiska sektorer, särskilt inom industrisektorn. EU-lagstiftarens mål är tydligt, nämligen att stimulera utvecklingen av en konkurrenskraftig och rättvis datamarknad och att med hjälp av denna uppmuntra till skapande av innovativa tjänster.

Och detta skall ske genom att främja användarnas tillgång till producerade data, möjligheten för offentliga organisationer att använda data, som innehas av den privata sektorn, skydd mot oskäliga avtalsklausuler i avtal om delning av data samt skydd mot olagliga förfrågningar om överföring eller åtkomst till uppgifter, som inte rör personer och som innehas i EU, från myndigheter i länder utanför EU.

Det råder inget tvivel om att dataförordningen, som skall träda i kraft den 11 september 2025, i stor utsträckning kommer att förändra förutsättningarna för hur data produceras,  används och värderas.

I omvandlingens kärna

Aktörerna och de som arbetar i bygg- och anläggningsbranschen kommer att stå i centrum för dessa omvandlingar. Med hjälp av föreskrifter om energieffektivitet uppmanas ägare och förvaltare av kontorsbyggnader och andra byggnader inom tjänstesektorn att installera fler och fler sensorer och ansluta objekt, som är avsedda för noggrann mätning och styrning de olika förbrukningsenheterna. Således kräver BACS-förordningen (Building Automation and Control Systems eller översatt styr-, regler- och övervakningssystem i byggnader ), i linje med ”förordningen för kontorsbyggnader och andra byggnader inom tjänstesektorn”, att alla byggnader med utrustning, vars effekt överskrider  290 kW, måste förses med ett system för tekniskt hantering i byggnader senast den 1 januari 2025 .

Dataförordningen öppnar ett stort utrymme för eftertanke över hanteringen av data.

Ökningen av effekten i dessa system för teknisk hantering i byggnader är bara en återspegling av ökningen av den datavolym som kommer att produceras och behandlas i byggnaderna i framtiden. Den ökade närvaron av IoT, som används för olika ändamål på kontoren, liksom systematiseringen av infrastrukturen för elektrisk laddning av fordon omkring och inuti kontorsbyggnader och andra byggnader inom tjänstesektorn bidrar till den exponentiellt ökande digitaliseringen av byggnaderna.

Att få de olika intressenterna att samverka i samma byggnad

Användningen av data från digitala fastighetssystem kommer därför att bli en central fråga för morgondagens kapitalförvaltare. Men inte bara det. För uppgiften för kontorsbyggnaderna och för andra byggnader inom tjänstesektorn är att få flera intressenter att verka i samma byggnad, såsom fastighetsförvaltare, hyresgäster, underhållspersonal, osv., vilka alla berörs av dataförordningens anda och text.

Genom att fastställa en princip om rätten att få tillgång till, använda och återanvända data ifrågasätter dataförordningen begreppet ägande av data och öppnar i själva verket ett stort utrymme för eftertanke över vad styrningen av data bör vara. Men i grund och botten handlar denna absolut centrala fråga om cybersäkerhet. Den stora ökningen av datamängden kommer inte bara att påverka byggnadernas funktion, användning och värde, utan kommer också att göra dem alltmer sårbara och utsätta dem för den dubbla risken för ”intern” försumlighet, när det gäller digital hygien och illasinnade cyberattacker.

Samla alla berörda parter

Det finns därför ett akut behov av att samla alla aktörer i byggnaden runt samma bord, för att tala om styrning, cybersäkerhet, självbestämmanderätt, delning, transparens för data, osv. Vem gör vad? Vem är ansvarig i händelse av en cyberattack? Täcks risken och av vilken typ av försäkring (cyber-försäkring eller ansvarsförsäkring för företag)? Hur kan kapitalförvaltaren få en övergripande bild av sin cyberrisk för varje byggnad? Och för sitt fastighetsbestånd? Vilken budget skall reserveras för datahantering och dataskydd? Vem måste betala?

VINCI Energies är mitt uppe i de frågor som tas upp i dataförordningen. Det är vår sak, tillsammans med alla aktörer i fastighetens värdekedja, att ta upp detta ämne för att föra eftertanken framåt, säkerställa våra tillgångars soliditet och att utveckla vår bransch.

12/12/2024